Vad är ‘Made To Measure’ för någonting?

Jag har på sistone reflekterat alltmer över vad det innebär att vara “stiligt klädd” och landat i att A och O för att “naila” sin outfit är att passformen är helt rätt. Du kan ha i grunden snygga kläder från väl ansedda märken, men det kommer ändå inte att se bra ut om kavajen t.ex. är för stor över midja och axlar samtidigt som kavajärmarna täcker halva handen eller om byxorna sitter bra i midjan och vaderna, men är så tajta över låren så att pressvecken försvinner.

Idag köper gemene man i allmänhet konfektionskläder, vilket innebär att kläderna är sydda i en fabrik utefter ett storlekssystem som baseras på statistiska mätningar och genomsnittsstorlekar.
Inte så konstigt då att det blir svårt att naila sin outfit, för vi är ju inte direkt byggda likadant allihopa. Eller hur?!

Något som då glädjer undertecknad är den ökande medvetenheten kring detta och därmed den ökande (?) trenden av att fler och fler företag väljer att erbjuda “Made to Measure” till sina kunder.
Vad innebär det här Made to Measure undrar ni säkert. Jo, såhär är det!

I ett första skede är det ofta en s.k. “Trunk Show”, under vilken man får sina mått tagna eller att man får testa en massa olika modeller, där alla är konstruerade och sydda på olika sätt för att passa olika kroppsformer.
När man har hittat den modell och storlek som passar en allra bäst, är det dags att finjustera storleken och modellen på detaljnivå. Det kan vara allt från att man vill ha någon centimeter kortare ärmlängd på kavajen och en aning större axelparti eller 2-3 centimeter större omkrets över låren på byxorna samtidigt som byxlängden ska vara något kortare. Anteckningarna för detta kan göras på olika sätt, men det som det i slutändan mynnar ut i är att plagget sys i större grad utefter dina personliga mått istället för statistiska mätningar och genomsnittsstorlekar.
Visst låter det fantastiskt?

Här kommer en “steg för steg-lista” som beskriver vad man kan tänka på samt vad som händer och görs, och när i ett Made to Measure-koncept:

  1. Till en början bör man fundera på vilka tillfällen man vill ha kostymen, kavajen eller byxorna till. Ska det vara till formella -, eller avslappnade sammanhang?
  2. Därefter är det dags för en ‘First Fitting’, i vilken man ofta får sina mått tagna för att man ska lyckas ta fram en så optimal modell som möjligt med rätt storlek och passform. En ‘First Fitting’ består allt som oftast av flera moment. Efter att man har fått sina mått tagna, alternativt i samband med att måtten tas, konsulteras det mellan köparen och säljaren kring hur köparen vill att passform, tyger, knappar, slag, slits, ärmlängd, byxmidja och byxlängd etc ska vara.
  3. Efter detta har företaget som arrangerar Trunk Showen koll på dina mått och hur dina personliga preferenser och önskemål ser ut, blir det förhållandevis bekymmerslöst att rekommendera de kavaj-, kostym- eller byxmodeller som stämmer överens som allra mest med det som du, i egenskap av köpare, vill ha.
  4. Däremot är det väldigt få som kan testa ett plagg för första gången, där det sitter perfekt! I allmänhet behövs det göras några mindre ändringar för att nå så bra resultat som möjligt. Det kan handla om allt från att ta in kavajens midja (i 9 av 10 tillfällen för mig), justera ärmlängd och/eller byxlängd till att justera vidden på byxan. Så när man hittat den modell som stämmer bäst överens, nålas det på de ställen där passformen på olika sätt inte är helt rätt.
  5. Vid en ‘Second Fitting’ får köparen testa plagget efter det att ändringarna från senaste tillfället är gjorda. Sitter plagget som köparen önskar, så är affären färdig. Annars kan det i vissa fall, beroende på omständigheterna bli aktuellt med en ‘Third Fitting’.

Summa summarum, väljer ni mellan konfektion och Made to Measure – satsa på det senare!
Det är verkligen värt det, även om det många gånger kan kosta något mer.
(Reflektioner om hur man värderar priser på olika plagg kommer i ett blogginlägg längre fram)
Kan ni med handen på hjärtat säga att ni inte pendlar nämnvärt i vikt eller kroppsform och ni väljer tyger, färger och modeller som är någorlunda tidlösa och ingen mode-fluga, då har ni investerat i ett plagg som ni kommer att använda för resten av livet!

 

Ha det fint och SuitUp!

Rasmus

Intervju med Youtube-stjärnan och Jokkmokk-sonen Klas Eriksson

Klas Eriksson från Jokkmokk har nästan 200.000 gilla-markeringar på sin Facebook-sida där han delar med sig av sina humorklipp. Vi på SuitUpNorrland ställde lite klädfrågor till Jokkmokk-sonen.

Hur stort är ditt klädintresse?

Det är väl rätt stort, även om de flesta tror jag går runt i flanellskjorta med reflexväst.

Vilket är ditt favoritplagg?

Min bruna hatt som jag köpte inför sommaren.

Vilket plagg bör vi kasta i soptunnan?

Trekvartsbyxor och foppatofflor borde brännas på bål.

​Vem är Norrlands mest välklädda man?

Oj, fan vad svårt. Jag kan fan inte komma på någon sådär på rak arm. Har dålig koll på hur andra klär sig.

Vill du rekommendera något?

Jag vill rekommendera folk att le lite mer och sprida lite mer glädje, man får så mycket fint tillbaka då. Testa det!

Här nedan illustrerar Klas skillnaden på hur stockholmare och norrlänningar reagerar på snön.

https://www.youtube.com/watch?v=xaoawnEB1-s

Hur gjorde Rasmus när han hittade sin grå dubbelknäppta kavaj? Bloggserie del 3.

I del 1 berättade jag om hur man kan tänka när man letar kvalitetskavajer inne på Second Hand-butiker och i del 2 berättade jag om vilka ändringar man kan göra på sin nyinköpta Second Hand-kavaj. I det här blogginlägget tänkte jag fullborda denna bloggserie med den tredje delen där jag återberättar från mitt perspektiv hur det gick till när jag inhandlade min senaste kavaj på en Second Hand-butik.

Innan vi går till det huvudsakliga innehållet i blogginlägget vill jag bara poängtera att vi ämnade ha före- och efterbilder på när jag bär min nyinköpta second hand-kavaj. Men på grund av upprepade tekniska problem med bilderna, har vi inte lyckats få till det. Det är också det som gjort att detta blogginlägg kommer betydligt senare än planerat. men till slut kände vi att vi kör med det material vi har, så ni får helt enkelt lita på mina ord när jag beskriver hur kavajen satt när jag köpte den. Men, visst brukar man säga att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge?!

Nåväl, väl inne på Second Hand-butiken i somras var jag egentligen inte på jakt efter någon speciell typ av kavaj. Men jag hade naturligtvis koll på vilka kavajer jag har hemma i garderoben och vilka jag inte har. Det var mitt i sommaren och det var jättevarmt ute. Så när jag såg den grå dubbelknäppta kavajen som var lätt randig i strukturen, tänkte jag efter hur många dubbelknäppta jag har hemma och vad de är för några. Jag blev snabbt varse om att jag har en svart sådan och att jag någon vecka tidigare även hade hittat en mörkblå dubbelknäppt kavaj på Second Hand. Men än så länge hade jag ingen grå. Så därför var det verkligen läge att slå till! Som jag skrev i del 1: ‘man kan aldrig ha för många kavajer!’.

Jacobson
Känner ni igen den här loggan från Oscar Jacobson? Nä, det gjorde inte jag heller.

När jag tog ur kavajen hängandes på galgen och märkte att jag gillade det jag såg, ställde jag mig frågan vad den här kavajen kan tänkas bestå av. Jag kände på materialet att det verkade vara ett riktigt fint tyg. När jag sedan observerade lapparna som sitter på insidan av kavajen i brösthöjd, såg jag en lapp som förkunnade att materialet var ‘pure new wool’ och att kavajen var ‘tailored by Jacobson’ och ‘Made in Sweden’. Oscar Jacobson hade alltså sytt den till en herrekipering som hette Ölunds Umeå. Vilket framgick av den andra lappen innanför kavajen. Jag som inte är född och uppvuxen i Umeå, har av förklarliga skäl noll koll på när den herrekiperingen existerade och var den höll hus. Men det roliga är att även många infödda Ume-bor jag frågat inte heller har haft koll. Efter ett ihärdigt frågande kom det slutligen till min kännedom att Öhlunds herrekipering höll till i närheten av den nuvarande Saga-gallerian. Att så få hade koll på det tolkar jag som att det också är länge sedan den fanns, vilket i sin tur tyder på att kavajen rimligtvis bör ha funnits någorlunda länge. Det ska dessutom tilläggas att loggan från Oscar Jacobson inte direkt var dagsaktuell heller, vilket framgår av bilden här i blogginlägget. Trots detta ska det sägas att kavajen var i ett otroligt fint skick när jag köpte den, med andra ord har vi att göra med en riktig kvalitetskavaj. Kavajen är lite grövre till strukturen och gav mig därmed en väldigt distinkt höst-känsla mitt i sommaren. Vilket per automatik får mig att tänka på områden som långsamt mode, framförhållning och planering, eftertänksamhet, hållbarhet och långsiktighet vid inköp av kläder. Detta är för mig till dags dato det köp-tillfälle när alla dessa områden har varit som allra tydligast.

Ölunds
Kavajen var specialsydd för Ölunds Umeå.

För övrigt hade kavajen såkallade “flap pockets”, alltså sitter själva fickorna på insidan av kavajen, men ficklocken sitter på utsidan. Det är den vanligast förekommande varianten på kavajfickor rent generellt och fungerar till såväl formella som informella sammanhang.
Knapphålet på det vänstra slaget är ett riktigt sådant och alltså inte bara påsydda sömmar som ska ge illusionen av ett knapphål. Detta var för mig ett stort plus med tanke på att det öppnar upp för mig att använda min “Lapel-chain” som jag någon vecka innan hade låtit konstruera. Mer om den i ett annat blogginlägg längre fram.

Slagen var 10 centimeter breda i ett peak-utförande. Varken iögonfallande breda eller för smala vilket fick mig att tänka att kavajen skulle funka att klä upp sig i med skjorta och slips men även vara casual i med en Oxford-skjorta med button down. Bredden på slagen fick mig även att tänka på proportionerna mellan slagen, mina skjortkragar och mina slipsar skulle vara i symbios vid de tillfällen då jag klär upp mig lite mer.

Knapparna längst ut på ärmarna var dessvärre inte av ett sådant utförande att det fanns knapphål som man kunde öppna och stänga. Men även om jag helst vill ha fullt fungerande knappar med tillhörande knapphål på ärmen, är det bara att konstatera att den här varianten gjorde det bekymmersfritt att korta ärmarna.

Kavajen hade ett sprund (‘slits‘ i vissa kretsar) där bak, vilket är en öppning i plagget som syftar till att förenkla att ta på- och av sig plagget. Sprundet påverkar även i viss mån passformen på kavajen. I det här fallet gav det mig även informationen vad sömmerskan som skulle få hjälpa mig med passformen på kavajen hade att utgå ifrån och jobba med när den skulle göras smalare i midja.

 

Vilken sömmerska tog jag då hjälp av?

DSC_2796
Högtidskläder fick till den smala silhuetten runt midjan samtidigt som den något bredare passformen över axlarna behölls.

För att ändra mitt fynd och få den att passa mig så bra som möjligt, tog jag hjälp av den mycket drivna och kunniga Erika Borgström som driver Högtidskläder på Norrlandsgatan i Umeå och har 3-4 anställda sömmerskor. På Högtidskläder utför de all möjlig lagnings- och ändringssömnad åt såväl privatpersoner som företag, där ‘inget uppdrag är för litet eller för stort’ för att citera deras hemsida. De har till uthyrning och försäljning en rad kläd-alternativ för både dam och herr. De två stora leverantörerna av kläder är Cavaliere och Tailor.

Erika och hennes anställda på Högtidskläder har stor erfarenhet av att sy och min upplevelse är verkligen att de är oerhört noggranna med det de gör.
Erika som exempel, har sytt sedan hon fick sin första symaskin vid 7 års ålder, har en stor passion för passformer och kärlek till fina kläder. Efter lite konsultation kring min nyinköpta kavaj, beslutade vi gemensamt att kavajen behövdes göras smalare i midjan och att ärmarna behövdes kortas en aning i syfte att klocka och armband ska kunna synas samt att skjortmanschetterna skulle kunna titta fram cirka 2 centimeter, samt att vi skulle sy på tre knappar till ute på varje ärm. Detta då den vid inköpstillfället endast hade en knapp på vardera ärm. Det tyckte vi såg väl fjuttigt ut. Jag förespråkar fyra knappar!

Hur mycket behövde jag då betala sammanlagt för denna finfina kavaj och för att den skulle passa mig bra rent passformmässigt? Om vi säger såhär, jag behövde inte spara jättelänge. Kavajen gick loss på 70 kronor i butiken om jag inte missminner mig, att korta kavajärmarna gick på 450 kronor och att smala av midjan till en bra passform gick på 250. Med andra ord, en otrolig kvalitetskavaj av bra tyg, tidlösa detaljer med en bra passform kostade mig 770:-. Du kan påträffa vissa kavajer till ungefär det priset om du går i konfektionsbutiker, men att hitta kavajer i lika fin kvalitet och passform för det priset i konfektionsbutiker är extremt sällsynt!

Ärmlängden på en kavaj är en oerhört viktig detalj som gör jättemycket för helheten.
Ärmlängden på en kavaj är en oerhört viktig detalj som gör jättemycket för helheten. Här får jag hjälp med kavajen jag hittade när jag gjorde ett kort stopp på en second hand-butik på vägen till Högtidskläder för att lämna in den grå kavajen.

Läser du detta och vet allt eller något om Öhlunds Umeå som jag inte nämnt? Skriv till oss och berätta så tar jag med det i ett blogginlägg i framtiden, jag lovar! Du når oss på suitupnorrland@gmail.com!

Ha det fint och SuitUp!

Rasmus

ps När jag var på väg till Högtidskläder för att ta “före-bilderna” till den grå kavajen, stannade jag till på en annan Second Hand-butik och hittade en snygg blå dubbelknäppt kavaj i bra material. Till höger ser du när jag fick hjälp att mäta hur mycket kortare denna blå skönhet skulle bli i ärmarna. Fler bilder kommer framöver på instagram! ds.

Såhär knyter du halsduken allra snyggast!

Vi är mitt i det som i klädesbranschen kalla AW16. Nej, det handlar inte om någon pågående “After Work”, utan det handlar om säsongen Autumn-Winter 2016. Vilket innebär de kanske allra mest intressanta årstiderna, åtminstone rent klädmässigt och sartoriellt sett.

 

Hösten och vintern betyder ‘lager på lager’ och diverse accessoarer. Höstens och vinterns kanske mest efterlängtade och mest sofistikerade accessoar är halsduken, i alla fall i mitt tycke.
Halsduken fyller dels ett praktiskt och funktionellt syfte i att värma oss runt halsen och om bröstet, men även ett estetiskt syfte eftersom en halsduk i en färg som smälter in med den övriga outfitten (jag gillar murriga och jordiga färger) och en snygg halsduksknut är oerhört snyggt. Halsduk

Hur man knyter halsduken är såklart upp till en själv, så i det här inlägget kommer jag att berätta vilka mina favoritknutar är, när jag använder mig av dem och varför jag använder mig av dem just då.

 

  • När det är sensommar eller tidig höst och svalt ute (5-10 grader), men att solen ändå värmer en aning när den är framme föredrar jag att ha rocken uppknäppt och att låta
    halsduken endast ligga runt nacken och hänga fritt framför kroppen. Eventuellt slänga upp ena änden av halsduken över den bortre axeln. Det ser väldigt elegant, men ändå avslappnat ut. På det här sättet fyller halsduken ingen större praktisk funktion. Det är bara jäkligt snyggt!

 

  • Enkelknut
    En snygg enkelknut runt halsen. Tidlöst!

    När temperaturen ligger just ovanför nollan (0-5 grader) låter jag halsduken ligga på samma sätt som på föregående punkt men med skillnaden att jag gör en enkel knut framför kroppen.
    Änden som jag sedan lyfter upp mot hakan för att dra åt knuten med, vecklar jag ut åt sidorna för att den ska bli bredare innan jag låter den hänga innanför den stängda rocken. Ju kallare och ju närmare nollan vi är, ju högre upp mot halsen har jag knuten.
    Alltså, är det runt 5 grader och soligt har jag i höjd med bröstkorgen. Är det å andra sidan 0 grader och molnigt har jag dragit upp knuten till halsen för att det ska värma däruppe lite mer.

  • Flätknuten
    Den här knuten tycker jag är snygg samtidigt som den värmer runt halsen.

    Har vi kommit under “nollan” och ligger på ungefär 0 till minus 10 grader brukar jag köra den halsduksknut som är min personliga favorit rent estetiskt och förmodligen näst bäst ur ett praktiskt perspektiv.
    Man börjar med att hålla i halsduken med båda händerna framför sig, sedan korsar man de båda ändarna bakom nacken så att båda kommer fram igen framför kroppen.
    Sedan sticker man ner den högra änden under det understa varvet av halsduk på framsidan, knuten är sedan färdig när man stuckit ner den vänstra änden mellan högra änden och det understa varvet av halsduken på framsidan. Den påminner om en fläta och är förhållandevis tät runt halsen.

  • Enligt mig gör den här knuten sig allra bäst när det är ordentligt kallt ute.
    Enligt mig gör den här knuten sig allra bäst när det är ordentligt kallt ute.

    Slutligen har vi den halsduksknut jag allt som oftast använder mig av när det är som kallast ute, alltså ungefär 10 minus eller kallare. Den är tät mot halsen, förmodligen bäst ur ett praktiskt värmande perspektiv och enligt mig den näst snyggaste på min lilla lista.
    Du knyter den genom att först hålla halsduken framför dig, sen lägger du halsduken mot adamsäpplet ungefär, sen korsar du de båda ändarna över nacken så att de kommer fram igen över varsin axel.
    Därefter drar du lite lätt i ändarna för att halsduken ska sitta tillräckligt tätt mot halsen. Sen gör du en enkelknut med ändarna och vecklar ut den änden du drar uppåt när du drar åt knuten.
    Jag har alltså valt att göra den här knuten under det övre varvet av halsduken och har tyckt att det blir både varmt och snyggt. Eftersom de båda ändarna hänger i ytan mellan slagen som annars är öppen för väder och vind, hjälper de också till att värma en aning eftersom den ytan blir mer stängd.

I alla ovan nämnda knutar bör man sträva efter att hela tiden veckla ut halsduken på bredden på så många ställen som möjligt för att den ska värma så stor del av halsen som möjligt. Extra viktigt blir det förstås ju kallare det är ute. Angående längden på halsduken så förespråkar jag att de ska vara så långa att de lösa ändarna som hänger löst efter att knuten är färdigknuten, når en bra bit ner över låren. Gärna ända ner till knäna. Det är riktigt snyggt när delar av halsduken syns lite grann just under en “peacoat”. De flesta halsdukar brukar vara cirka 180 cm långa. Jag personligen förespråkar att längden ska nå en bit över 200 cm för att det ska bli så snyggt som möjligt när man knutit halsduken.

Ha det fint och SuitUp!

Rasmus

Nu är detta slut så nu kör vi på nästa boll!

Vänner,

Niklas här.

Nu lämnar jag Stockholm i några dagar för att planera nästa succéevenemang. Det vi hade nu i veckan ’’Trampa i kavaj’’ blev en succé. Måste lyfta av hatten till Rasmus som drog det mesta av lasten runt detta och Kaffevagen UNO som vi jobbade med tillsammans för att skapa detta evenemang. Flera tidningsreportage, radiointervjuer m.m

Vi kommer att fortsätta köra ’’Trampa i kavaj’’. Folket uppskattade det, så självklart kommer vi att fortsätta med det och göra det ännu bättre nästa år. Tack till alla som deltog!

Nu ska vi sätta oss ner och planera för kommande evenemang. Jag har en idé som jag ska presentera för Rasmus och är lite spänd på att se vad han tycker om den idén. Optimist som jag är….. En grej som ligger mig nära hjärtat. Detta kommer vara ett evenemang som kommer att hålla på i ca 6 månader. Med hårt jobb tror jag att vi kan lyckas med det.

 

Ha det fint och SuitUp

Niklas

 

Tidningen + trampa i? + youtube?

Hej 

 

Idag har Rasmus kört hårt med ´´trampa i kavaj´´ vad de var för något kommer komma i ett inlägg senare. Eller om ni läser Västerbottens-folkblad i veckan. 

Medans Rasmus har slitit på med det idag så har jag redigerat hela dan i idag i Stockholm där jag nu är bosatt. 

In och kolla vårt senaste film på Youtube som kommer här:

https://www.youtube.com/watch?v=pGUB0SJlxoM&feature=youtu.be  

 

Ha en fin dag och SuitUp

 

 

Såhär såg Rasmus frisyr ut innan han besökte Art by Wixners. Hur den såg ut efteråt?

DSC_2697
Såhär såg jag ut i håret innan jag intog frisörstolen i salongen.

I fredags morse (23/9) var jag och besökte Art by Wixners för att få mig en ny frisyr. En tid var bokad med tredje generationens ägare av salongen, nämligen Jonas Wixner. Det var första gången jag gick till honom. Att döma av delar av hans CV såsom:

  • En av fyra nominerade till årets frisör i Sverige 2014.
  • Ambassadör för Intercoiffures program “Education for Life”.
  • Utbildare av andra frisörer i Sverige som sax- & klipptekniker.

var jag på förväg helt övertygad om att jag skulle gå därifrån med ett tillfredsställande resultat. Mitt hår blir oerhört tjockt när jag inte har klippt mig på 3-4 veckor, nu hade mitt hår inte sett saxen på 5-6 veckor, så Jonas hade verkligen en ordentlig Ryamatta att jobba sig igenom. Det jag hade klart för mig innan var att jag vill ha kortare hår på sidorna och lite längre mitt på huvudet, med en successiv övergång från det korta på sidorna till det långa på huvudet. Det var preferenserna jag gav Jonas att utgå ifrån när han konsulterade om vad som skulle passa mig och min ansiktsform.

 

Jonas Wixners kommentar om klippningen:
 – När det gäller klippningen så var det mycket volym på sidorna just över kronpartiet, och där ska det vara kortast för att få bäst form och formen vi skapade efter var en maskulin rak form.
Sen ville vi bygga upp lite volym uppe på hjässan och skapa en frisyr med många variationer så att håret kan ligga åt sidan, snett bakåt, bakåt och framåt, allt för att man ej ska bli så less på frisyren om man har samma varje dag.
Min övertygelse om ett tillfredsställande resultat, som jag på förväg hade slog sedermera också in.
Såhär blev nämligen resultatet:
DSC_2707
Den nya frisyren får ett léende och tummen upp!

DSC_2714

 

 

Vill ni boka en tid hos Art By Wixners når ni dem på telefonnumret 090-77 23 16

Ha det fint och SuitUp!

Rasmus

Youtube

Heej

Ett litet kort inlägg kommer här.

Nu är det så att vi finns även i rörande form. Hoppas ni kommer att gilla det.

 

Ha det fint och SuitUp

Nu splittras vi…….

Hej

En lite update om vad som händer. Som du läset i rubriken så kommer vi att splittras… Men det är inte så dramatiskt som de låter.

Såhär är det att Niklas kommer att flytta ner till Stockholm nästa vecka. Allt kommer rulla på som vanligt. Rasmus kommer stå för dom flesta blogginläggen. Skriver jag så kommer ingen att fatta så jag tror de är lika bra. Glöm inte att följa oss på Instagram

IMG_3382-720x801Sedan kommer vi nu starta en Youtube-kanal och den kommer Niklas att stå för de mesta på den kanalen.Ni får gärna skriva till oss om de är något speciellt som ni vill se. Vi kommer att prova på att göra olika saker välklädd. Tex den första video kommer vi åka Dawn hill i Bygdsiljumbacken kostym. Sedan kommer vi häng med extremt sköna människor. Detta får ni inte missa!!!

 

Ha de fint och SuitUp

Vilken är egentligen den rätta byxlängden?

Först och främst är det viktigt att klargöra att detta i grund och botten handlar om personlig smak och personliga preferenser. Det finns få saker som är så ytliga, men samtidigt så underhållande som kläder och stil. Klassiskt herrmode må vara en stil som ofta framställs som tidlös och oförändrad men som alla säkert förstår har även den mest konservativa stilen påverkats av rådande trend. Vad gäller just byxlängden har jag upprepade gånger fått frågan “Väntar du på högvattnet eller?”.

No break
Ungefär såhär ser en “No break-längd” ut.

Syftet med det här inlägget är att förmedla mina egna tankar och åsikter som förespråkare av de kortare byxlängderna, att bringa klarhet i vad de olika byxlängderna innebär samt att ge lite perspektiv på synen på byxlängder. Detta är onekligen ett omdebatterat ämne i vilket man ofta pratar om följande termer:

No Break, vilket innebär att byxan slutar just innan skon och därmed faller helt utan bryt. En sak jag tycker kan vara värt att tänka på är att en byxa med ‘no break’ fungerar bäst ihop med en något högre midja. Detta för att proportionerna mellan över- och underkropp ska harmonisera på bästa möjliga sätt. Vissa tror att ‘no break’ är något nytt och menar slarvigt att denna byxlängd är en modefluga och att den är en del av den rådande trend av extremkorta och något smalare kostymbyxor. Men verkligheten ser annorlunda ut, ‘no break’ har nämligen varit en vanligt förekommande byxlängd ur ett historiskt perspektiv då den ger ett rent och skarpt fall på byxan. Något som blir ännu renare och skarpare när byxan har pressveck och/eller slag. En byxa med “no break-längd” kan ge illusionen av att bäraren är något längre än vad denne i verkligheten är. Detta är min personliga favorit!

Half Break, som kännetecknas av att byxan bryter halvt en gång på framsidan och att byxan faller ner till halva hälen ungefär. Majoriteten idag menar att detta är den “klassiska” byxlängden, vilket inte riktigt stämmer då alla dessa byxlängder varit välrepresenterade genom historien. Ett stort plus med en ‘half break’ är att byxan inte är benägen att fladdra i speciellt stor utsträckning när bäraren promenerar eller rör på sig. Ett ‘half break’ på skon kan vara till stor gagn om man som bärare är längre än gemene man och vill balansera upp detta en aning.

Full Break, denna byxlängd innebär att byxan bryter flera gånger fram på skon samt att den faller ner till nedre delen av klacken. Den som verkligen vill bära denna byxlängd ska fortsätta att göra det, men det man enligt mig bör ha i åtanke är att bryten på skon gör att det bildas en tygsamling över skon som förstör byxans fall, bidrar till en i mina ögon förskräcklig byxsilhuett och även gör att skorna försvinner.

Vad gäller byxans vidd är det värt att tänka på att byxans vidd står i direkt korrelation till byxans längd.

En vid byxa bärs med fördel ihop med antingen en ”half break-längd” eller en ”full break-längd” för att inte uppfattas som fladdrig, samtidigt som en något smalare fotvidd smälter samman på ett bättre sätt med en ”no break-längd”. I min bok är det dessutom viktigt att göra skillnad på vilken typ av byxa det rör sig om. Handlar det om en kostymbyxa vill jag själv helst bära ‘no break’, men kan eventuellt tänka mig ‘half break’ om jag skulle röra mig i sammanhang där det skulle bli allt för iögonfallande med ‘no break’. ‘Full break’ kommer jag aldrig gilla och aldrig att bära frivilligt. No exceptions! Capish? Handlar det sen om en udda chinos- eller jeansbyxa kan jag tycka att de nästan extremkorta byxorna kan funka, alternativt att man har ett par som visar hela skon, men ingenting av strumpan. Det är åtminstone vad jag är bekväm i.

Avslutningsvis vill jag bara ge er tipset att bläddra i lite litteratur som behandlar historien om herrkläder och herrstil så kommer ni se att ‘no break-längden’ faktiskt även det, för att inte säga framförallt det, är en klassisk byxlängd som har kommit tillbaka. Men det innebär inte att det är “den rätta byxlängden”. Svaret på frågan i rubriken är snarare att den rätta byxlängden är den man själv är bekväm i och trivs i efter att ha reflekterat över vad som är signifikativt för de olika byxlängderna. 

Vill man ses som en ödmjuk person och dessutom utstråla lite självdistans, vilket jag förövrigt tycker är två oerhört eleganta egenskaper hos människor, tycker jag att man som förespråkare av de längre byxlängderna inte ska tillskriva det man själv gillar som ‘klassiskt’ och avskriva det man inte gillar som ‘mode’. Kan vi komma överens om det?

🚶🏻🏞

A post shared by SuitUpNorrland 🇸🇪 (@suitupnorrland) on

 

Ha det fint och SuitUp!

Rasmus